Förbättring av företagsklimatet
 
Vi kan framöver inte räkna med att få 10 till 20 liter olja för ett arbete, som andra är beredda att göra för en liter.
 

Det måste skapas ett företagsklimat som gör att företag finner det lönsamt att lägga produktionen i Sverige..

 

1. Problemställning.

2. Vår levnadsstandard kommer att bestämmas av arbetsinsatsen.

3. Utbildning i företagande.

4. Anpassa utbildningen till industrins behov.

5. Återinför den gymnasiala ingenjörsutbildningen.

6. MOOCS massive open online courses.

7. Free trade kräver fair trade.

8. Trygghet skapar arbetslöshet

9. Konkurrens på lika villkor

10. De som arbetar till 65 eller längre bör ges en rejäl premie

11. Stimulera till arbete

12. Mentorer för nystart av företag

13. Kommunernas avgifter för inspektioner bör ses över

14. Väntetiderna för tillstånd måste kortas

15. Inslussning av långtidsarbetslösa i nya företag

16. Högre lön till de som är beredda att acceptera flexiblare villkor

17. F-skattesedel till alla som går i pension

18. Reducera revisionsplikten

19. Straffbeskatta inte arbete

20. Belöna banker som bidrar till ökad investeringsgrad

 

1. Problemställning 

Ekonomiprofessorerna Radetzki och Persson har helt riktig konstaterat att vi i väst kommer obönhörligen att få sänka vår standard och de länder som är up and coming, kommer att höja sin, eftersom jordens resurser inte räcker till den gamla drömmen att lyfta alla till vår nivå. Men för att vi skall kunna göra bästa möjliga av situationen, så finns det två övergripande frågor som måste lösas

  • Det måste skapas nya och bättre produkter och tjänster som går att sälja i internationell konkurrens.
  • Nya arbeten som stärker ekonomin skapas där industrin kan köpa sina tjänster billigast och bäst. Det måste därför också skapas ett företagsklimat, som gör att företagen finner det lönsamt att lägga produktionen av dessa nya och bättre produkter i Sverige, annars kommer satsningar på uppfinningar och innovationer endast att fungera som I- eller U-landsstöd.
2. Vår levnadsstandard kommer på sikt att bestämmas av arbetsinsatsen.

Volvo Aero köpte för en tid sedan en fabrik i USA och fick då frågan om man skulle ta hem produktionen, men en av orsakerna till att inte göra det, var att på fabriken i USA låg arbetstiden på 2000 timmar per år och i deras fabrik i Trollhättan på lite över 1000 timmar. Genomsnittet i Sverige är i dag på omkring 1200 timmar per år och i flera av de nya ekonomierna arbetar man omkring 2000 timmar per år. Vår materiella levnadsstandard kommer på sikt att bestämmas av arbetsinsatsen. Hur lite råvaror betyder kan belysas av Saudiarabien, världens största oljeexportör. Deras oljeproduktion skulle ge varje innevånare 230 kronor per dag, innan man räknat av produktionskostnaden. Saudiarabiens BNP per capita ligger på Greklands nivå.

Genom att till utländska företag sälja fabriker som byggts upp under lång tid, bättrar vi kanske på handelsbalansen, vilket ger sken av att vi har ekonomin i ordning. Men i själva verket konsumerar vi mer än vi producerar, utan att det syns i statistiken. När det inte finns fler företag att sälja och det inte finns fler fasta tillgångar att belåna stundar sanningens minut. Det kommer då inte att räcka med smärre organisatoriska förändringar, utan det kommer att krävas många radikala förändringar av gällande regelverk. Många av förslagen kanske inte är politiskt gångbara i dag, men kommer snabbare än vi föreställer oss att bli nödvändiga, för att vi framöver skall kunna bibehålla en vad jag skulle vilja kalla acceptabel ekonomisk levnadsstandard..

3. Utbildning i företagande

Den av regeringen föreslagna satsningen på utbildningsprogram för företagande och skapande av en positiv inställning till entreprenörskap är bra och en överlevnadsfråga på sikt. Det borde ges möjlighet för alla som går ut grundskolan att få utbildning i företagande – inte bara de som går ekonomilinjen. En påbyggnadskurs efter grundskola och gymnasium kan vara en väg. De från yrkeslinjerna - bilmekaniker, verkstadstekniker eller musiker etc. kan också komma att bli framgångsrika företagare. Verksamheten unga företagare i gymnasiet är mycket bra och bör ges stärkt stöd. När vi ser oss omkring, ser vi inte några tydliga tecken på att ekonomer eller akademiker har startat fler företag, än de med annan bakgrund.

4. Anpassa utbildningen till industrins behov

För att ingenjörer skall kunna komma in snabbare och utföra sina tilltänkta uppgifter, måste de praktiska kunskaperna förstärkas. På högskolor i Kina, Tyskland och England får teknologerna under utbildningen arbeta med senaste bearbetningsmaskinerna inom högskolorna, vilket gör att de betydligt snabbare kan bli produktiva när de kommer ut. Systemet i dag är i viss mån utformat för att ge låga kostnader per undervisningstimme, vilket leder till dåliga kunskaper i praktisk maskinkunskap.

Höga kostnader för institutionerna att använda dyrbar utrustning har gjort att en släpränna för testning av fartygsskrov inte används i undervisningen och att ett högspänningslaboratorium istället används för undervisning i dans.

5. Återinför den gymnasiala ingenjörsutbildningen

Enligt Mac Kinsey kommer det att bli en brist på utbildad arbetskraft som kommer att hindra att utflyttad verksamhet skall komma tillbaks till väst. Den gamla formen av gymnasieingenjörsutbildning fyllde en mycket stor funktion, vilken dessvärre togs bort och ersattes med ett mycket färre antal platser med högre teoretisk utbildning inom högskolorna, vilket lämnade ett stort tomrum inom industrin. Att ta bort den utbildningen var delvis motiverat av att man inte ville låta dessa kallas ingenjörer för att harmonisera det med engelskt språkbruk. Det bör då i sammanhanget nämnas att såväl maskinister som lokförare kallas för engineers på engelska. Låt oss inte avhända oss rätten till vårt eget språk.
 De som kommer ifrån högskolorna är ofta ointresserade och överkvalificerade för att utföra många av de tidigare gymnasieingenjörernas uppgifter. Här har regeringen nu tagit ett litet steg i rätt riktning

6. MOOCS, massive open online courses

Cursera, ett internetbaserat utbildningsföretag för universitetsutbildning (Det finns flera.) startade sin verksamhet i april 2012, Efter 8 månader var det två miljoner som anmält sig för olika utbildningar. Höga kostnader för universitetsutbildning i USA bidrog naturligtvis till framgången. Men om det infördes i Sverige, skulle det säkert leda till att många skulle tillägna sig universitetsutbildning som inte skulle ha gjort det, om man var tvungen att kanske till betydande kostnader flytta till en universitetsort med passande ämnesinriktning. Den här typen av utbildning är inte helt ny, men har under året utvecklats explosionsartat, främst i USA, och skulle säkert ge ett ordentligt tillskott till samhällsnyttan även i Sverige. Låt några lärosäten starta en testverksamhet enligt amerikansk modell. Frågan är, har vi råd att låta bli?

7. Free trade kräver fair trade.

När vi tidigare subventionerat viss tillverkning blev vi bestraffade av andra länder. Men när länder som USA och Japan inte tar in skatter som täcker statens utgifter, har de defacto subventionerat allt de exporterat, utan att vi kunnat värja oss.

En växelkurs skall reflektera ett lands ekonomiska soliditet och konkurrenskraft i en fungerande världsekonomi. När en industriarbetare lätt kan fås för 10 kr per timme i Kina och kanske kostar närmare 300 kr i Sverige, så visar det att kursen är felsatt, vilket snedvrider världsekonomin med allvarliga konsekvenser för oss som håller öppet för frihandel.

Framöver är risken överhängande att vi tvingas införa importtullar, eller kanske mer korrekt, eftersom felet inte är vårt, kurskorrigeringsavgifter, vid handel med länder som inte ägnar sig åt fair trade

8. Trygghet skapar arbetslöshet

Trygga arbeten för några, blir till priset av arbetslöshet för många andra. Rädslan för kostnader som kunde uppstå för att anpassa eller reducera arbetsstyrkan om någon annan kom ut med en mycket bättre produkt än min, avhöll mig en gång från att utvidga min verksamhet. I efterhand kan jag se att det hade gått bra, men Sverige missade ett antal arbetstillfällen.

En av våra medlemmar fick betala 300 000 kr för att bli befriad från en person som inte klarade av de uppgifter han definitivt hade dokumenterad utbildning för. Det här är omständigheter som gör att många småföretagare avstår från att expandera.

Den förlängda tiden för provanställning är en klar förbättring, men det behövs betydligt mer.

9. Konkurrens på lika villkor

Samverkan vid prissättning anses, helt riktigt, hämmande av konkurrensen och skadlig för en sund utveckling av ekonomin. När det gäller den i Sverige största kartell - arbetstagarkartellen - så blundar man helt för de effekterna. Deras företrädare hävdar som sin självklara rättighet att förbjuda företagare att köpa sina tjänster i fri konkurrens. Samma personer går sedan hem och anser det som sin självklara rättighet, att i fri konkurrens köpa kläder, fordon och mycket annat, från företag som inte drabbats av sådan konkurrenshämmande verksamhet.

Här borde Globaliseringsrådet ha kommit med förslag hur företagen framöver skall hantera frågan.

10. De som arbetar till 65 eller längre bör ges en rejäl premie.

En förtida pensionering vid exempelvis 60 år ger ett produktionsbortfall på omkring 4-500 000  kr. per år. Av det hade staten i olika skatter tagit in omkring hälften. Följden blir därav att det vältras över en skattebörda på över en milj. kr. på dem som fortfarande arbetar och de är redan för få. En rejäl premie skulle säkert få fler att arbeta längre, vilket genom de ökade skatteintäkterna gör att reformen blir överfinansierad. Överskottet kan ex. vis. användas till; att minska statsskulden för att minska våra barns börda, förbättrade villkor för de som inte kan eller vill arbeta längre, eller inte har tillgång till ett arbete eller förbättrad vård och omsorg mm.

Alla bör ges rätt att arbeta kvar till minst 67 års ålder. Nu reduceras arbetsgivaravgiften efter 65, men det är inte arbetsgivaren som gör en uppoffring, utan den som arbetar längre, så det vore skäligare att ge det till den som bidrar till samhällsnyttan, än till respektive arbetsgivare.

Ingen bör heller förtidspensioneras pga. arbetsbrist. Man skall vara beredda att ta ett arbete om möjlighet ges. Varför skall fullt friska och arbetsföra leva på bidrag från andra, och som därigenom kommer att bli tvungna att arbeta till mycket långt efter 65, enligt vissa beräkningar till 79,5. Staten har tidigare låtit pensionera fullt friska poliser vid 57 års ålder, vilket naturligtvis måste betalas genom högre skatter för företag och enskilda och därigenom minskar våra möjligheter att ge god sjuk- och åldringsvård åt de som verkligen behöver det

11. Stimulera till arbete 

 Den kanske viktigaste frågan är att få fler i arbete och få fler att arbeta lite längre genom att låta dem få behålla mer av extraförtjänsten vid högre arbetsinsatser – inför plattare skatt och minska den enorma kapitalförstöring som sker genom förtida pensionering och förkortad arbetstid. Att de som har hög utbildning eller arbetar mer får en skattesänkning skall inte ses som en orättvisa – utan det skall ses som en övergång till ett rättvisare system, så att de som anstränger sig och skaffar sig högre utbildning eller arbetar mer och därigenom i högre grad bidrar till landets försörjning får en rimligare skattesats

12. Mentorer för nystart av företag

Att starta ett företag kräver en mångfasetterad kunskap, som man inte kan förvänta sig att så många besitter. För att få de som vill starta eget företag att våga och lyckas, bör de ges möjlighet att få hjälp av en mentor med erfarenhet från näringslivet. De kan verka genom arbetsförmedlingarna och gärna rekryteras från Senior Service, som har många medlemmar kvalificerade för den typen av verksamhet. En mig närstående har hjälpt 4 personer att starta egna företag. Troligtvis hade ingen av dem startat eget företag utan det stöd och den hjälp de fick. Samtliga är fortfarande verksamma och driver lönsamma verksamheter.

13. Kommunernas avgifter för inspektioner bör ses över

Kommunernas pålagor och avgifter för olika inspektioner står ofta inte i någon relation till arbetsinsatsen. Här bör man göra en insats och se över vad som är verkligen nödvändigt och att avgifterna för påtvingade inspektioner står i paritet med nyttan och arbetsinsatsen. Det kanske finns utrymme för konkurrerande organisationer för att utföra vissa inspektioner och kontroller.  Det finns ju företag som auktoriserats för att godkänna såväl ångpannor, som hissar.

14. Väntetiderna för tillstånd måste kortas

Väntetiderna för tillstånd är många gånger orimligt långa. Det tar nu 12 veckor att få besked om ett varunamn kan godkännas och byggnadstillstånd kan genom överklaganden behöva behandlas i många instanser och ta flera år i anspråk och därigenom till orimliga kostnader för företaget. De som det visar sig, att utan saklig grund, ha överklagat ett beslut, bör vara med och dela på uppkomna kostnader.

15. Inslussning av långtidsarbetslösa i nya företag

Låt nystartade företag efter vissa kriterier få välja en eller två personer från listan med långtidssjukskrivna och låt dessa arbeta i företaget under ett halvt till ett år, utan eller till marginell kostnad för företaget. Det ger nystartade företag en extra möjlighet att komma över den kanske svåraste tiden och de långtidsarbetslösa ges en chans att komma in på arbetsmarknaden igen

16. Högre lön till dem som är beredda att acceptera flexiblare villkor

Multinationella företag söker sig nu tillbaka till västländer med flexibla arbetsregler, ex.vis USA och England, men ogärna till Tyskland och i synnerhet inte till Frankrike med deras mycket stela regler. Att vid uppsägning behöva betala en månadslön per anställningsår i stället för en vecka betyder mycket.

Flexibilitet är för företag enormt värdefullt. Ett mindre byggföretag kan omöjligen bestämma vilka entreprenader de kommer att få, vilket gör det orimligt dyrt att hålla en arbetsstyrka, som kan klara alla uppdrag de skulle kunna tänkas få. Tillåt därför att de som är beredda att acceptera flexiblare villkor kompenseras med en något högre lön

17.  F-skattesedel till alla som går i pension

Centerns förslag att ge F-skattsedel till alla som går i pension, är ett salomoniskt förslag, vilket ger såväl företagen som de anställda den flexibilitet som ofta båda önskat sig. Det gör också att den som genom att arbeta mer och därigenom bidrar till samhällsnyttan, själv får skörda frukterna av den sänkta arbetsgivaravgiften för personer över 65 och inte företagen. Andra företag blir också mer intresserade av att anlita äldre, då detta underlättar anställningsproceduren och känns säkrare för en företagare. Här måste också dessa befrias från kravet att man måste vara anställd om man arbetar huvudsakligen för en arbetsgivare

18.  Reducera revisionsplikten

Revisionsplikten för små företag – omsättning under 2 miljoner – har nyligen avskaffats, vilket vi fått bekräftat att det gjordes på förslag av Svenska Uppfinnarakademin. Det är till stor lättnad för i synnerhet nystartade mindre företag. Men för att vi framöver skall kunna konkurrera på jämbördiga villkor, så kan vi inte ha regler som missgynnar svenska företag, jämfört med företag i andra länder. Det är därför ytterst angeläget att revisionskraven jämställs med i första hand vad som är praxis inom EU

19.  Straffbeskatta inte arbete

Tillväxt och ökad sysselsättning skapas där industrin kan köpa sina tjänster billigast och bäst. Höga arbetsgivaravgifter och höga skatter på inkomst av arbete är då helt fel väg att gå. Det är bättre att höja momsen eller andra skatter, vilka drabbar produkter lika, oavsett om de är tillverkade i Sverige eller utomlands

20. Belöna banker som bidrar till ökad investeringsgrad

Våra svenska banker hanterar, i betydligt högre grad än tidigare, våra besparingar (Är det så?). Dessa enorma belopp placeras av bankerna, i mycket liten grad, i tillväxtföretag. På senare år har fastighetsmarknaden och annan fast egendom blivit ett mycket intressantare område att placera kundernas pengar i. Det är en markant förskjutning i jämförelse med hur bankerna investerade tidigare.  Bankerna saknar numera kompetens för placeringar i tillväxtföretag och anser att sådana satsningar skall göras av riskkapitalbolag. Att skylla på kompetensbrist är ett enkelt sätt att slippa ägna sig åt saken.

Detta betyder att numera är det näst intill meningslöst för en företagare eller uppfinnare med en intressant idé, att gå till en bank för att få hjälp med finansiering. Att ta kontakt med en riskkapitalist är normalt heller ingen utväg i detta tidiga skede, utan det blir i bästa fall lite pengar ifrån Almi, som jämfört med banksektorn har en helt otillräcklig kapitalbas. Det är ytterst olyckligt att i princip hela banksektorn är så ointresserad av att stötta innovativa företag, så att de kan utveckla sina idéer till lönsamma produkter på marknaden - en fråga som annars ligger mycket högt upp på den politiska dagordningen och nödvändig för att skapa den tillväxt som kommer att krävas framöver.

Det är kanske dags att införa någon typ av belöningssystem för banker, beroende på hur stor del av utlåningen som sker till industri och nyföretagande. Lämpligen kan banker med högre utlåning till dessa ändamål premieras med en lägre ränta vid lån från riksbanken, eller ges en skatterabatt. På det viset får de av samhället viss hjälp med att ta de något högre risker sådan utlåning kan vara behäftad med.

Om bankerna inte är beredda att i tillräcklig omfattning hjälpa befintliga och nya företag med nödvändigt kapital, för att i förlängningen skapa de arbetstillfällen som kommer att krävas för att låntagarna skall kunna betala in överenskomna räntor och avbetalningar för fastigheter och annan fast egendom, kommer oundvikligen värdet av vad man trodde var goda säkerheter att urholkas, med förödande konsekvenser för såväl bankerna som samhället

Igen - vi kan framöver inte räkna med att få 10 till 20 liter olja för ett arbete, som andra är beredda att göra för en liter.