Svenska Uppfinnarakademins förslag till förbättrad innovationspolitik 

 

1. Samhällsnyttan skall vara målet

2. Rättvis behandling ger maximal samhällsnytta

3. Mjuka lån eller bidrag

4. Ge uppfinnare och nyföretagare tillgång till mentorer

5. Sammanslagning av bidragsorgan för ökad effektivitet

6. Kraven på medfinansieringen skall anpassas efter behovet

7. Hindra inte utveckling under behandlingstiden

8. Korta ner behandlingstiderna

9. Ansökningsproceduren bör standardiseras

10. Begränsa byråkratisk kantskärning av finansieringsmöjligheterna

11. Prioritera goda uppfinningar inte fält

12. Ge sökande experthjälp vid ansökan

13. Premiera erfarenhet

14. Beviljat lån skall kunna lyftas vartefter behovet uppstår

15. Beivrande av patentintrång utomlands

16. Patentintrång i Sverige skall falla under allmänt åtal

17. Uppfinnare berövas ofta sitt livsverk av en samarbetspartner

18. Skattelättnader på riskkapital

19. Befrämja förslagsverksamheten

20. Rapportering till styrelser om nya produkter och processer

21. Utöka universitetens rättigheter att ta del av vinstrika projekt.

22. Utformningen av en ny innovationspolitik

23. Skapa bättre förutsättningar för produktion i Sverige

 

1. Samhällsnyttan skall vara målet. 

Det övergripande målet vid stöd till uppfinningar och nyföretagande skall vara den förväntade samhällsnyttan. Med samhällsnytta menar vi här huvudsakligen arbetstillfällen, tillväxt och skatteintäkter, men det kan finnas även andra positiva effekter som är värda att väga in. Detta bör nog framöver, av ekonomiska skäl, gälla även för stora delar av forskningen.
Allt för höga krav på stödorganisationerna beträffande avkastning eller återbetalningsförmåga, betyder kanske att man inte vågar ta de ekonomiska risker man egentligen är tillsatt för att ta och som skulle ge bästa samhällsnyttan på sikt.

2. Rättvis behandling ger maximal samhällsnytta

Ta upp alla inkomna förslag till likvärdig bedömning och behandling, oavsett om de kommer från en enskild uppfinnare, företag eller lärosäten och låt den förväntade samhällsnyttan vara utslagsgivande.

3. Mjuka lån i eller bidrag

Med mjuka lån menas här villkorslån med låg ränta, Återbetalning av stöd kan bidra till att fler forskare och innovatörer kan ges möjlighet att bidra till tillväxt och sysselsättning. Vi är angelägna om att allmänna medel används för skapande av maximal samhällsnytta. I ett inledningsskede kan det dock vara förenklande och motiverat med ett visst bidrag för utvärdering och skyddande av idén. Av ekonomisk naturnödvändighet kommer detta framöver sannolikt att behöva genomföras även för en hel del av forskningen inom högre lärosäten. Det brukar hävdas att detta är svårt att lösa, men man klarar ju det i andra länder, så det finns erfarenhet och lösningar att hämta. Se även par.19.

4. Ge uppfinnare och nyföretagare tillgång till mentorer

Att starta ett företag eller driva ett innovationsprojekt kräver en mångfasetterad kunskap, som man inte kan förvänta sig att så många besitter. För att få de som vill starta eget företag att våga och lyckas, bör de ges möjlighet att få hjälp av en mentor med erfarenhet från näringslivet. Hög utbildning är här bra, men gedigen industriell erfarenhet är mycket viktigare. Senior Advisors, och Rotary kan här vara lämpliga rekryteringskällor för rådgivare. Det kan också vara värt att undersöka intresset för en pool med företag intresserade av nya produkter eller lösningar.

Vi känner en person som har hjälpt 4 personer att starta egna företag. Troligtvis hade ingen av dem startat eget företag, utan det stöd och den hjälp de fick. Samtliga är fortfarande verksamma och driver lönsamma verksamheter.

5. Sammanslagning av bidragsorgan för ökad effektivitet

Slå samman så många bidragsorgan som möjligt, för att effektivisera och lättare kunna föra resurserna till de bästa projekten och använda utredningsresurserna på ett optimalt sätt. I Lund och Uppsala lär det enligt uppgift finnas 15 till 20 bidragsorganisationer, varav de flesta är finansierade med allmänna medel. En entreprenör som inte fått bifall i första omgången skall dock ges möjlighet till en second opinion av en annan handläggare.

Det gör också att man slipper söka stöd i flera olika organisationer vartefter projektet fortskrider, som nu, då de olika organisationerna verkar inom olika stadier i processen. En tyngre och kraftfullare stödorganisation kan också lättare attrahera mer kompetent personal än vad som nu är fallet och de extra kostnaderna för att driva den mångfald av administrationer som nu krävs, bekostas med medel som annars kunde ha använts av uppfinnare och forskare för skapande av välstånd och sysselsättning.

6. Kraven på medfinansiering skall anpassas efter behovet

Anpassa kraven på medfinansiering till mottagarens betalningsförmåga och en nivå som gör det möjligt att få ut produkten/tjänsten på marknaden, utan att entreprenören behöver riskera sin ekonomiska existens.

Handläggarna skall inte instrueras om vilka medfinansieringskrav som skall gälla, utan deras uppgift skall vara att utreda hur stort kapitaltillskott kommer att krävas för att föra projekten i hamn och bedöma samhällsnyttan. Konsekvensen av höga krav på medfinansiering blir att enklare och billigare projekt favoriseras, men dyrare och därigenom ofta med betydligt högre potential inte kommer ut på marknaden, eller hamnar utomlands.

Redan nedlagda kostnader bör till stor del också kunna tillgodoräknas som medfinansiering.

Det är i sammanhanget högst förvånande att regeringen den 15 januari 2013 upphävde den lag som gav ALMI rättighet att anpassa medfinansieringskraven på ett föredömligt sätt.

7. Hindra inte utveckling under behandlingstiden

En sökande får nu inte driva sitt projekt under ansökningstiden, för då missar han möjligheten att få stöd för nedlagda kostnader. Om man inte kan stödja verksamheten, så bör man i varje fall inte bromsa den. På så sätt har det hänt att man fördröjt mycket lovande projekt på upp till 1,5 år.

8. Korta ner behandlingstiderna

Behandlingstiden för ansökningar varierar mycket. Det har förekommit att bidragsgivande organisationer efter 1,5 år ännu inte givit uppfinnare besked huruvida de skall få något stöd – inte ens meddelat när de kan förvänta sig ett besked - med kanske många missade arbetstillfällen som följd.

9. Ansökningsproceduren bör standardiseras

Utarbeta ett gemensamt ansökningsdokument för samtliga statliga bidragsorganisationer, för att underlätta vid ansökan till flera organisationer– möjligen med ett mycket litet organisationsspecifikt tillägg.

10. Begränsa byråkratisk kantskärning av finansieringsmöjligheterna

Ta bort alla krångliga och onödiga krav och pekpinnar i regelverken, som krav på samarbeten med andra aktörer, att det måste komma från universitet eller högskola, att det bara får användas för nätverksskapande åtgärder, mm. Uppfinnaren tillsammans med en mentor vet oftast vad de behöver, och var de kan finna det. Här finns det särskilt mycket att göra betr. EU:s regelverk

11. Prioritera goda uppfinningar inte fält

Skall stödet riktas, så skall det riktas till de goda uppfinningar och innovatörer, inte fält, för att ge den största samhällsnyttan. Att ett fält prioriteras betyder inte nödvändigtvis att det där kommer att uppenbara sig idéer värda att satsa på. Man kan inte bara stoppa in pengar i en låda och tro att det kommer ut innovationer och arbetstillfällen. Det är bättre att satsa på en Steve Jobs än att satsa på vad man tror blir en framtidsbransch

12. Ge sökande experthjälp vid ansökan

Ge sökanden tillgång till experthjälp för att fylla i ansökningarna, vilket måste ses som nödvändigt med tanke på ansökningsformulärens nuvarande utformning och att stödorganisationer själva förordat det.

13. Premiera erfarenhet

Det bör värderas högt vid kreditbedömningen, om det finns någon person med passande erfarenhet som deltar i verksamheten.

14. Beviljat lån skall kunna lyftas vartefter behovet uppstår.

Det skall gå att lyfta ett beviljat lån vartefter behovet uppstår, så att man inte som ibland nu, tvingas betala ränta på mer kapital än vad som för tillfället behövs för verksamheten.

15. Beivrande av patentintrång utomlands

För finansiering av patenträttsprocesser utomlans, kan den föreslagna formen av ett statligt s.k. IPR bolag bli till hjälp för en uppfinnare.  

Alternativt kan man låta en nämnd, efter pröving av möjlighet att vinna en process och uppfinnarens behov, bevilja vilkorslån för finansiering av patenträttsprocesser utomlands.Det har visat sig att i USA är en uppfinnare på egen hand i stort sett chanslös mot ett storföretag. Om de vet att det finns finansiella resurser att klara en rättsprocess, så blir de automatiskt försiktigare och villigare att göra upp i godo

16. Patentintrång i Sverige skall falla under allmänt åtal

För Sveriges del är de nu tillsatta åklagarna specialiserade på imaterialrätt ett mycket lovande steg mot förbättrad rättssäkerhet för uppfinnarna. Dock har ännu inte ett enda fall lett till åtal, än mindre fällande dom.

Men höjer man skadestånden och bötesbeloppen och sänker kraven på bevisbördan för skadestånd, som professor i juridik, Marianne Levin rekommenderat, så löser man två problem – den preventiva effekten förstärks, dvs. företag blir försiktigare med att göra patentintrång och de högre bötesbeloppen täcker statens extra kostnader för rättsskyddet.

Antalet patentintrång per år i Sverige är få. Skärps lagstiftningen enligt ovan, så blir de sannolikt väl under 10, vilket om de samtliga skulle falla under allmänt åtal kommer att ge en mycket liten kostnad för samhället, men vara en tydlig signal till uppfinnarna att det inte kan berövas sitt livsverk utan att staten är beredd att erbjuda någon rättshjälp.

Den befintliga patentintrångsförsäkringen för patentintrång i Sverige har ett maxbelopp  på 1 miljon kronor och utomlands 2 miljoner och kostar över 10 000 kr per år. Den har en självrisk på 20 % och med ett minsta belopp på 16 000 kr. En av våra medlemmar vann en tvist i Tyskland, men förlorade en exakt lika dan process i Sverige, p.g.a. olika lagstiftning. Kostnaderna för processen genom alla tre instanserna i den Svenska processen blev 3,3 miljoner, vilket kanske kan tillstås var relativt mycket. Med en patentintrångsförsäkring hade självrisken i praktiken blivit 2,5 miljoner. Den kan därför inte ses som en tillfredsställande rättsskydd för uppfinnarna.
17. Uppfinnare berövas sina livsverk av en samarbetspartner

I ett flertal fall har uppfinnare genom ytterst tveksamt agerande av sin samarbetspartner, berövats sina livsverk. Det skulle inte förvåna om detta har åsamkat uppfinnare större ekonomisk skada än patentintrång i Sverige. Samtidigt är det värt att notera att detta problem skulle kunna starkt begränsas, till en mycket blygsam kostnad. Exempelvis ALMI bör kunna skaffa sig den juridiska kompetens som erfordras för att säkerställa uppfinnarens intresse i ett samarbetsavtal. Uppfinnarna bör där kunna få sitt avtalsförslag granskat före undertecknande, med avseende på eventuella fallgropar, vilket bör kunna ske till en i sammanhanget mycket ringa kostnad. Det är värt att notera, att det oftast är motparten som skrivit avtalsförslagen och då naturligtvis vinklat det till sin fördel.

Samma grupp av jurister bör i avtalen kunna åberopas som skiljenämnd vid uppkomna tvister

18. Skattelättnader på riskkapital

Att stimulera satsningar på uppfinningar genom skattelättnader på riskkapital, kan vara väl värt att testa. Härigenom minskar skatteintäkterna initialt, men med en förväntan om att nya innovationer skall generera samhällsnytta framöver. Man bör dock överväga, huruvida det ekonomiska utrymme som tas i anspråk för en skattelättnad, kanske skulle ge mer effekt om det istället ställdes direkt till uppfinnarnas förfogande. Det skulle ge dem möjlighet att utveckla uppfinningarna till en nivå, som gör att riskkapitalisterna kommer att våga gå in utan skatteincitament. En positiv följd av det blir också att uppfinnarna ges större möjlighet att få skälig ersättning för sina uppfinningar, vilket på sikt kan få fler uppfinnare att våga ta den stora risk det är förenat med, att försöka utveckla sin ide’ till en framgångsrik produkt på markanden.. En av våra medlemmar som bokstavligen stod på ruinens brant, tvingades släppa sin, som det senare visade sig mycket lönsamma uppfinning, mot 10 % i det bildade bolaget. Till historien hör att han nu har blivit helt utmanövrerad och helt utan ersättning. Ett av riskkapitalister inte alldeles ovanligt sätt att behandla uppfinnare på.

19. Befrämja förslagsverksamheten

Befrämja förslagsverksamheten inom såväl företagen som den offentliga sektorn, vilken rätt hanterad kan ge mycket stora vinster. En generös och bra hanterad förslagsverksamhet ger inte bara direkt synliga vinster, utan skapar också en positivare attityd inom företagen, vilket i sig är produktionsbefrämjande.

För att kunna fånga upp nya idéer och förslag bör man tillsätta en eldsjäl som ansvarar för att idégivare får det stöd och medel de behöver, för att få sina idéer testade och att de goda kan lotsas fram till lönsamma produkter, eller att föreslagna förbättringar kan genomföras. Ansvarig underställs ledningen, men kan lämpligen rapportera direkt till styrelsen över genomförda förslag och förbättringar.

20. Rapportering till styrelser om nya produkter och processer

Styrelser, i såväl statliga som privata verksamheter, bör regelbundet låta sig informeras om vilka nya produkter eller processer som är under genomförande och vad kollegor eller konkurrenter har kommit ut med. En ledning som inte har något att komma med här bör nog ifrågasättas.

21. Utöka universitetens rättigheter

Ge de lärosäten som så önskar, rätten till delägarskap i forskningsprojekt som kan bli ekonomiskt framgångsrika, som i USA. Det kan ändra den s.k. paradoxen, dvs. vi satsar väldigt mycket på forskning, men får förvånansvärt lite ut av det i form av nya framgångsrika projekt, som kan ge sysselsättning och välstånd. Varför skall vi frånta våra lärosäten den möjligheten?

22. Utformningen av en ny innovationspolitik

Vid utformningen av den nya innovationspolitiken hoppas vi att man är beredd att ta del av uppfinnarnas erfarenheter och synpunkter. Svenska Uppfinnarakademin är här beredd att bidra i mån av tid och kraft.

23. Skapa bättre förutsättningar för produktion i Sverige

För att de nya uppfinningarna/innovationerna också skall skapa sysselsättning och samhällsnytta i Sverige, så måste företagsklimatet förbättras. Den bistra sanningen är att uppfinnarna, såväl som industrin i övrigt, köper sina tjänster där de får det billigast och bäst. Här har Svenska Uppfinnarakademin också ett antal förslag till angelägna förbättringar.

En viktig reform tror vi vore att höja skatten på konsumtion och sänka den på arbete. Givetvis ingen ny ide’, men det skulle ge oss konkurrensfördelar såväl inom Sverige som vid export.

Vad som ses som politiskt omöjligt i dag, kommer sannolikt att ses som en politisk nödvändighet, inom en inte allt för avlägsen framtid, då vi över tiden inte kan förvänta oss få 20 liter olja för ett arbete, som andra är beredda att utföra för 1 liter.

Önskas mer information eller förtydliganden, så står vi gärna till tjänst.

 

Yngve Ström , Vice ordf